Expos politiska häxprocess mot den svenska palestinarörelsen och en rättegång i november

Redan i bildtexten haltar Expos politiska häxjakt mot Palestinarörelsen där Expos "utbildare" Jonathan Leman presenteras som Sami Suliman.

Expos politiska häxprocess mot den svenska palestinarörelsen och en rättegång i november

AV DICK EMANUELSSON

”Närhelst Israel dödar massor av civila börjar västerländska medier alltid att publicera artiklar om ”antisemitism” och judiska känslor”, skrev nyligen den australienska journalisten och författaren Caitline Johnstone i ett inlägg i debatten om vad som går att säga och kommentera i fallet ”Israel”, utan bli attackerad och anklagad som ”antisemit”.

 

TEGUCIGALPA-HONDURAS / 2026-05-08 / I Sverige har nu Jonathan Leman, som presenteras som ”researcher och utbildare på Expo”, publicerat en omfattande ”kommentar” som i sammanfattning är en allvarlig intensifiering av den politisk häxprocess som pågår mot hela den svenska palestinarörelsen.

Den har växt över hela landet och skakat om vad den judiske skribenten och musikern Dror Feiler karaktäriserar som den ”israeliska lobbyn”.

Den som får klä skott är den outtröttlige organisatören av ”Lördagsdemonstrationerna från Odenplan”, palestiniern Sami Suliman, samordnare för den Palestinska Arbetsgruppen, som består av både palestinier, svenskar och andra. Han ska nu ställas inför rätta i november, anklagad för antisemitism och hets mot folkgrupp.

”Det avgörande för att förstå Sulimans tal är därför inte Verständigs, Flams och Etzlers etniska och religiösa identiteter utan vad de har gjort i svensk offentlig debatt under de senaste åren och hur det har påverkat medlemmar av den rörelse som Suliman representerar”.

OLOF BORTZ forskare och universitetslektor på historiska institutionen vid Stockholms universitet.

”Jag observerar också att Suliman i sitt tal och i förhöret gör en analytisk åtskillnad mellan judar som grupp och de personer han benämner som sionister. Detta innebär att han tycks mena, vilket är empiriskt korrekt, att man kan ha en sionistisk ideologi, liksom en anti-sionistisk ideologi, oavsett etnisk och religiös tillhörighet. Vidare har otaliga forskare och offentliga intellektuella har understrukit just att man inte bör sammanblanda gruppen judar med den israeliska staten (se exempelvis Pappé, 2025; Baddiel, 2024), en sammanblandning som Sami Suliman inte heller gör sig skyldig till. Därmed kan det inte konstateras att Samu Suliman i sitt tal ger uttryck för hets eller missaktning mot judar som grupp”.

HANSALBIN SÄLTENBERG, antisemitism- och rasismforskare.

 

VIDEO, 12 APRIL 2025, Odenplan,
Sami Suluman talar om de tre ARON:
https://vimeo.com/1075681374

EFTER ATT ÅKLAGAREN FÖRST hade lagt ned den polisanmälan som Aron Verständig, ordförande för det Judiska Centralrådet samt den fascistoide hotfulle självutnämnde ”sionisten” Aron Flam hade gjort, har en annan åklagare tagit upp fallet som nu leder till åtal som kulminerar i november i en rättegång.

Att Leman/Expo ställer upp i försvar av en våldsam individ som Aron Flam (som själv är polisanmäld), är minst sagt obegripligt. I ett utbyte av kommentarer på Flams X-konto svarade denne Andreas Köhler:

”Du får inget gratis av mig, kommunistfitta. Utom möjligtvis mina knogar i hög fart mot ditt näsben. Schas” [1].

Det är denne Flam somJonathan Leman/Expo tar i försvar

Expo filial till SKMA?

Att Expos Leman/Expo också är en ”utbildare” på Expo gör saken än värre. Det vill säga, han är journalisternas politiska och mediala mentor och uppenbarligen har Expo konverterats till en filial till den av folkpartisten Per Ahlmarks grundade Svenska Kommittén mot Antisemitism, SKMA, där Leman/Expo ofta är anlitad som talare i olika ämnen. På SKAM:s hemsida är Leman den som kontinuerligt fyller sidan. 

Expos juridiska och redaktionella ledning bör ta en allvarlig funderare vilken roll mediet ska ha i framtiden, om det ska vara en medial filial/megafon till SKMA, där man nu på sin hemsida puffar för Leman/Expos ”kommentar” mot Sami Suliman, eller vara det medie som vågar konfrontera den fascistiska terrorn och rasismen i Sverige.

Leman/Expos
politiska vokabulär

Sami Suliman benämns som ”den ledande pro-palestinska organisatören i Stockholm”. Ordet ”propalestinsk” används i negativa värdeladdade uttryck, och det marginaliserar den allmänna opinionens stöd till motståndet i Palestina. Nästan uteslutet talas det om ”propalestinska aktivister” eller ”aktivister till stöd för det terrorklassade Hamas”, som faktiskt är den folkvalda myndigheten i ett Gaza som förvandlades till ett instängt koncentrationsläger efter Hamas´ valseger 2006, trots att vi befinner oss på svensk mark och att Palestinarörelsen i sin majoritet består av svenskar i alla åldrar.

Det handlar om den största genuina solidaritetsrörelsen på svensk mark sedan vietnamkriget. Men i Leman/Expos syn beskrivs rörelsen sublimt som antisemitiska krafter.

15 september 2025. Sedan dess har offensiven och drevet mot den grundlagsenliga rätten att demonstrera och uttrycka intensifierats. I vems intresse?

Stoppa alla uttryck
till stöd för Palestina

Leman/Expo, Rosenbadsministrarna, en rad högerextrema (med rötter i den svenska nazismen) partier/rörelser samt de mest inflytelserika medierna med Bonniersfärens Dagens Nyheter i spetsen, går nu i bräschen med det outtalade målet att både stoppa de unika ”Lördagsdemonstrationerna från Odenplan”, till att bekämpa och olagligförklara alla former av kritiska uttryck mot den stat som är på väg att åstadkomma den ”enstats-lösning” som de nämnda krafterna anklagar Palestinarörelsen för att gå i bräschen för.

Netanyahu har inte bara demolerat Gaza och förpassat 2,2 miljoner palestinier till trasiga tält, den etniska fördrivningen och demoleringen av befolkningen i Västbanken är i full gång. Det som var 45 procent som blev kvar av Palestina i den påtvingade lösningen 1948, återstår i dag bara 18 procent. Men världen och Leman/Expo tiger medan det strategiska sionistiska historiska målet om ett Stor-Israel succesivt växer fram i grannländerna.

I Gazas fall funderar utrikesminister Stenergard fortfarande på om det är ett folkmord, med cirka 80,000 döda eller inte. Samma totala handfallenhet råder inför folkmordsduon Netanyahus & Trumps aggressions- och angreppskrig mot Iran, där flickskolor är legitima mål för duon. Men tvåbarnsmamman Stenergard tiger.

Lögner, halvsanningar
subtila manipulationer

Redan i sin ingress inleds en subtil manipulation av läsaren där Leman/Expo på fullt allvar påstår att Sami Suliman på ”sociala medier delar tal av Adolf Hitler och annat grovt judehat helt öppet”. Men han oroas över att trots denna uppenbara lögn, tror Leman/Expo att ”många vänsteraktivister och en del forskare (är) beredda att försvara hans antisemitiska utspel som Israelkritik”.

Det vill säga: Leman/Expo konstaterar inledningsvis kategoriskt att det som domstolen ska ta ställning till i november, är antisemitism och hets mot folkgrupp, inte kritik av folkmordsstaten. Han tvekar inte det minsta, kategoriskt slår han fast detta, i likhet med alla försvarare av dagens krigförande Israel.

Leman/Expo tar upp Sulimans tal i april 2025 då de tre ”Aron” kritiserades. Aron Flam presenterar sig själv som ”sionist” och uttrycker öppet sitt hat mot den svenska vänstern. Efter ett tal i Uddevalla för ett par år sedan jämförde FN-förbundets ordförande i regionen Flams tal med Hitlers ”guvernör” under ockupationen av Norge, den norske Vidkun Quisling och dennes progandaminister. Men Leman/Expo har legat lågt och nämner inte ens Flam i sin ”kommentar”.

I stället tar han upp Aron Verständig, som av Suliman ”stämplades som `livsfarlig´ och påstods ha makten att ”tysta en statsminister” och kunna ”göra vad han vill i vårt land”.

Vad ligger bakom den uppgiften?

Judiska Centralrådets ordförande, Aron Verständig uttrycker ingen förtvivlan eller ens protest mot att civila bombas och lemlästas i Gaza. I stället framställer han sig som offer för en påstådd "internationalisering av intifadan".

Verständig en offentlig
person med makt?

Ger Leman/Expo, som påstår sig vara ”researcher” någon bakgrund till Verständig?

Nej, det gör han inte.

Suliman öppnade mötet på Odenplan den 12 april 2025 och konstaterade att ”under de senaste 24 timmarna har 26 civila dödats och 64 skadats” i Gaza. Jag lyssnade och spelade in talet som publicerades [2]. En skribent bör ge sina läsare lite mer än bara ett kategoriskt uttalande om denna i allra högsta grad offentliga person, vilket Leman/Expo inte gör.

Vilken är då Verständigs maktposition i det svenska samhället?

”Den 1 juni 2023 beslutade regeringskansliet att uppdra åt en utredare att utreda och lämna förslag på en funktion för ”operativ krisledning vid allvarliga driftstörningar i den finansiella sektorns digitala infrastruktur” (Fi2023/01842).

”Samma dag anställdes avdelningschefen Olof Sandstedt som utredare. Rådgivaren Aron Verständig har varit anställd som ämnessakkunnig, med uppgift att vara sekreterare och biträda i utredningen”, skriver Olof Sandstedt och Aron Verständig i försättsbladet till lagpromemorians 123 sidor.

Det är samme Verständig som i augusti 2013 som föredragande överlämnar sitt remissyttrande från Riksbanken för ”Finansinspektionens redovisningsföreskrifter”.

Kan någon ifrågasätta att denna offentliga person INTE innehar en maktposition inom politik och ekonomi i Sverige?

Enligt Sami Suliman, som kan hebreiska flytande eftersom han växte upp i palestinska Haifa under israelisk ockupation, ”är många judiska vänner” till Sami ”jätterädda” för Aron Verständig.

– De sa det till mig att ”den där människan är bokstavligt livsfarlig.  Han har så mycket makt att han kan tysta en statsminister och kan få en polisman avskedad. Han kan göra vad han vill i vårt land”. Kom ihåg hans namn, Aron Verständig, ordförande i Judiska Centralrådet”, [3] sa Suliman på Odenplan i april 2025.

Forskaren och antisemitexperten Hansalbin Sältenberg sammanfattar i sitt utlåtande inför rättegången följande:

”Suliman kritiserar Verständigs agerande och menar att han i rollen som ordförande för judiska församlingen i Stockholm agerat otillbörligt och att många är rädda för honom. Detta kan ses mot bakgrund av att medlemmar i församlingen offentligt (i Expressen och Judisk Krönika) har kritiserat församlingsledningen för mobbning mot de som uttrycker avvikande åsikter om kriget i Gaza”.

Verständig mordhotad
eller `False Flag´?

Året innan, i februari 2024, påstods att det förelåg en mordplan mot Verständig. Naturligtvis måste alla hotbilder utredas och eventuella förövare gripas.

”Verständig låter som en snäll småbarnspappa när P1:s ”Agenterna” under två månaders arbete producerar inte mindre än fyra halvtimmesprogram om en påstådd mordplan av ”iranska agenter” mot Verständig och två andra icke namngivna judiska personligheter i Sverige. I sin desperation efter brist på bevis mot ett iranskt par, mobiliseras Säpo som kopplar in FBI som gör en grundlig utredning, men som heller inte finner något bevis för att leda anklagelserna i bevis och en rättegång”, sammanfattade jag hotbilden mot Verständig [4] efter att ha lyssnat på de fyra programmen från den 6 februari 2024, det vill säga fyra månader innan "oktober 2023".

Nederlagsstämning

Leman/Expo förbereder sig på att åtalet mot Suliman inte leder till en fällande dom. Åtalet hade först förkastats av åklagaren men en annan åklagare vände på frågan (efter vad?) och nu blir det en rättegång i november i år.

”…. och om han frikänns kan vi vänta oss att hans försvarare kommer använda domen som bevis på att uttalandena inte var antisemitiska. Men associationerna och anklagelserna Suliman framfört vilar på en antisemitisk grund — oavsett om Stockholms tingsrätt bedömer det som tillräckligt för en fällande dom för hets mot folkgrupp eller ej”.

”. . . kan vi vänta oss”. Vilka ”vi”?

Leman/Expo kommer med andra ord inte acceptera en svensk domstols domslut om Aron-duon inte vinner målet.

Är det också Expos uppfattning?

Eller är det Verständigs & Flams och SKAM:s?

Dror Feiler konverterad
till palestinier

Det är egentligen fantastiskt att Leman/Expo far med en så billig lögn när han inför sina läsare i Expo påstår att den antisionistiska juden Dror Elimelech Feiler är ”palestinaaktivist”.

”Ivrigast i sitt försvar av Sami Suliman är palestinaaktivisten Dror Feiler. Enligt Feiler ger sig Suliman på `sionister´, inte judar. Feiler förklarade också att spindelmetaforen i talet inte har något med antisemitism att göra och att Suliman ”gång på gång tydligt tagit avstånd från antisemitism”.

Visst, och det vet naturligtvis inte Leman som aldrig har deltagit i en ”Lördagsdemonstration på Odenplan”. Men vi är tusentals som sedan oktober 2023 har deltagit i dessa manifestationer mot folkmordet och för det palestinska folkets rätt till själva livet.

Dror Feiler på Odenplan den 26 april 2025.
FOTO: DICK EMANUELSSON.

Dror Feiler:

– När den israeliska lobbyn i världen, och lyssna på mig när jag säger de farliga orden; ”den israeliska lobbyn i världen” säger att vi är rasister, är det för att de inte längre kan försvara folkmordet i Gaza. De försöker få oss att titta bort. De försöker att vi ska diskutera med varandra huruvida; ”sa du det exakt rätta ordet, eller sa du inte det rätta ordet”. Men vi kommer att vägra göra det. Vi ska säga om och om igen; ”From the river to the sea, everyone should be free”! Det är judar, det är kristna, det är palestinier, det är ateister. Alla som lever där måste ha samma rättigheter, politiska, nationella och individuella.

En sionistisk provokatör som skyddas av en demonstrationsvakt och för att undvika "själv-provokationer" från eventuella infiltratörer i tåget. Den israeliska MOSSAD-tjänsten är som bekant mycket skickliga på det. FOTO: DICK E.

Misstänkliggör forskarna
på antisemitism

Också forskarna Olof Bortz [6] och Hansalibin Sältenberg [7], utpekas och "neutraliseras" i sin objektivitet som forskare omedelbart av Leman.

De har ”bägge med ett engagemang i pro-palestinsk opinionsbildning (och) har av försvaret ombetts att lämna sakkunnigutlåtanden”.

Både den av judisk börd Feiler som de två mycket meriterade forskarna vid Stockholms respektive Lunds universitet, etiketteras alla tre som propalestinier. Naturligtvis för att ta udden av deras forskning och bestämda uppfattningar om att Sami Sulimans uttalande i april 2025 INTE hade något med antisemitism att göra.

Leman/Expo får det kämpigt att leda i bevis när de två forskarna menar att ”deras bedömning utgår i huvudsak från att ordet ”jude” inte nämns, men uttalandets antisemitiska struktur och den större kontexten utelämnas helt”, menar Leman/Expo.

Han försöker sig på tricket om att ”Konsekvensen av Bortz och Sältenbergs resonemang är att den som vill sprida konspiratoriska myter om judar i praktiken bara behöver byta ut ordet ”jude” mot ”sionist” för att det inte längre ska räknas som antisemitism”.

Konstaterar Leman/Expo.

Men det är en avgrundliknande skillnad på att vara sionist och jude. Min bästa argentinska vän, universitetsprofessorn Jorge Beinstein var av judiskt moldaviskt ursprung, men ateist och en helhjärtad antisionist och vän av den palestinska motståndskampen.

Sionism kontra Judiskt ursprung

Leman/Expo har suttit och gått igenom i stort allt vad Suliman har gjort, sagt, klickat på olika kommentarsmojar på Facebook sedan oktober 2023. Han har lagt ner stor tid för att hitta ett halmstrå som ger Aron-duons advokat något hon kan spinna på.

”En månad efter talet kritiserade Suliman i ett Facebookinlägg svenska medier för att inte uppmärksamma hans [¡SIC!] demonstrationer tillräckligt. Enligt Suliman beror det på att ”[d]en israeliska lobbyn i Sverige har ett oproportionerligt inflytande” över politik och media”, skriver Leman/Expo.

Och vem kan påstå något annat?

Sedan åtalet väcktes och efter Expos publicering har inte en enda svensk journalist/reporter kontaktat Suliman, berättar han för mig innan denna publicering.

Under de 2,5 år som gått sedan oktober 2023 har ett mycket litet antal journalister besökt Odenplan och bevakat demonstrationen. Men ett oräkneligt stort antal av kollegorna har skrivit spaltkilometer på sitt tangentbord från sin bekväma redaktion och "tyckt" om palestinarörelsen.

Är det "god, självständig journalistik", som de stora medierna så som DN, AB, Expressen, för att inte tala om SvT alltid bröstar sig för att representera?

I stället ger redaktionscheferna sina reportrar andra uppgifter.

Aydin Amir Hashimi, i skottgluggen för Dagens Nyheters Åsa Erlandsson. Erlandsson insinuerar om att hans arbete som statsanställd inte går ihop med att på fritiden påstå att landets statsminister är medskyldig till Israels folkmord i Gaza i en intervju med denne reporter:
https://dickemapalestina.blogspot.com/2025/06/dns-lomska-svartlistning-av.html

När Odenplans egen gatuteater illustrerar slakten av tiotusentals palestinska barn, ringer Lemans kollega, DN-researchen Åsa Erlandsson upp juristen för ”teaterdirektörens” 1) arbetsgivare och ber till och med 2) justitieministern om en kommentar. Hon citerar sedan 3) statsministern om lämpligheten hos en statsanställd att agera i en gatuteater i centrala Stockholm!

Efter att de tre "instanserna" gett sitt utlåtande verkar Erlandsson tro att "offerlammet" är klart för slakten, och hon frågar den alltid charmige och sarkastiske ”teaterdirektören” Aydin Amir Hashimi [4]:

”Men om arbetsgivaren skulle be dig att sluta, hur gör du då? Kommer du fortsätta eller kommer du säga upp dig”?

Det vill säga, i Erlandsson/DN:s nyliberala arbetsmarknadsvärld existerar det ingen arbetsrätt om teatern handlar om Israels folkmord och den svenska regeringens medskyldighet till detta i Gaza. Bödel blir offer och vice versa.

Mig veterligt har DN:s Åsa Erlandsson har aldrig satt sin fot på Odenplan eller personligen sett gatuteaterns föreställningar på Stockholms gator. Men hon och Verständig, Flam och Leman/Expo verkar mer skrämmas av en docka och Trump & Netanyahu-klädsel än att barn, kvinnor, gamla och män massakreras och lemlästas i tusentals i det som återstår av Gaza och Västbanken.

Historiens dom över försvararna av detta folkmord, där som här, kommer att bli stor.

[1] Aron Flam
https://dickemapalestina.blogspot.com/2025/07/kommunistfitta-och-hot-om-en-knytnave.html

[2] https://vimeo.com/1075681374

[3] Vem ”hatar judar i Sverige”? Detta är den mäktiga ”Aron-Trion” i Sverige
https://dickemapalestina.blogspot.com/2025/04/vem-hatar-judar-i-sverige-detta-ar-den.html

[4] https://dickemapalestina.blogspot.com/2025/04/vem-hatar-judar-i-sverige-detta-ar-den.html

[5] https://www.dn.se/sverige/palestinaaktivist-kladde-iit-sig-till-statsministern-ar-anstalld-pa-kriininalvarden/

[6] Forskaren Olof Bortz och ”Utlåtande angående Sami Sulimans tal den 12 april, 2025” [1-2]
https://dickemapalestina.blogspot.com/2026/05/forskaren-olof-bortz-och-utlatande.html

Jag heter OLOF BORTZ och arbetar som forskare och universitetslektor på historiska institutionen vid Stockholms universitet. Min forskning behandlar teman som Förintelsen, antisemitism och judisk historia, men även bredare frågor gällande nazismens, fascismens och antifascismens historia. Jag är filosofie doktor i historia och disputerade vid Stockholms universitet 2017 på en avhandling om den österrikisk-amerikanske statsvetaren och Förintelsehistorikern Raul Hilberg.¹ Jag har under min karriär fått en rad stipendier för forskning och utbyten, bland annat Fulbright-stipendium och Wennergren Fellow-stipendium för postdoktoral utbildning. Jag har gjort akademiska utbyten vid The Skirball Department of Hebrew and Judaic Studies vid New York University (2014-2015) och genomförde mina postdoktorala studier vid Remarque Institute i New York samt på Centre de Recherches Historiques vid École des Hautes Études en Sciences Sociales (EHESS) i Paris (2018-2021). Efter min postdoktorala forskning arbetade jag vid Hugo Valentin Centrum i Uppsala (nuvarande Uppsala Centrum för Förintelse- och folkmordsstudier). Min forskning har bland annat publicerats i internationella tidskrifter som Journal of Contemporary History och Holocaust and Genocide Studies.² I egenskap av forskare har jag även en rad redaktionella uppdrag, bland annat som redaktör för tidskriften Nordisk Judaistik. För närvarande arbetar jag på ett forskningsprojekt om den svenska antisemitiska propagandisten Einar Åberg, finansierat av Vetenskapsrådet, och ett bokprojekt om antisemitismens begreppshistoria.

 

[7] Forskaren Hansalbin Sältenbergs utlåtande angående åtalet mot Sami Suliman [2-2]
https://dickemapalestina.blogspot.com/2026/05/forskaren-hansalbin-saltenbergs.html

Jag heter HANSALBIN SÄLTENBERG och jag är antisemitism- och rasismforskare. År 2022 disputerade jag vid Lunds universitet på doktorsavhandlingen Anti-Jewish Racism: Exploring the Swedish Racial Regime. Jag har även gett ut den svenska boken Rasism mot judar – ett utforskande av den svenska rasregimen (Atlas, 2025) och varit redaktör för antologin Antirasismer och antirasister – realistiska utopier, spänningar och vardagserfarenheter (Atlas, 2024). Under perioden 2024–2026 har jag varit anställd vid Lunds universitet för att samordna det nationella forskningsnätverket ”En ny generation antisemitismforskare”, finansierat av Vetenskapsrådet. På sociologiska institutionen i Lund har jag även koordinerat forskarnätverket “Antisemitism, Islamophobia, Free Speech, and Conviviality”. I dagsläget arbetar jag som postdoktoral forskare vid Centre for Research on Ethnic Relations and Nationalism vid Helsingfors universitet. Jag är även redaktör för en kommande engelskspråkig vetenskaplig antologi om antisemitism, med arbetstiteln Antisemitism and Other Racisms: Beyond Polarization and Instrumentalization. Antologin har sitt ursprung i en konferens med samma namn om jag arrangerade i Lund i april 2025 och som samlade 50 forskare från elva länder. Jag har varit inbjuden till flera universitet i Sverige och Norden för att prata om min forskning och jag för regelbundet samtal med andra antisemitism- och rasismforskare i Norden, övriga Europa och USA.

 

Forskaren Olof Bortz och Utlåtande angående Sami Sulimans tal den 12 april, 2025

Stockholms universitet

Utlåtande angående Sami Sulimans tal den 12 april, 2025

Jag heter OLOF BORTZ och arbetar som forskare och universitetslektor på historiska institutionen vid Stockholms universitet. Min forskning behandlar teman som Förintelsen, antisemitism och judisk historia, men även bredare frågor gällande nazismens, fascismens och antifascismens historia. Jag är filosofie doktor i historia och disputerade vid Stockholms universitet 2017 på en avhandling om den österrikisk-amerikanske statsvetaren och Förintelsehistorikern Raul Hilberg.¹ Jag har under min karriär fått en rad stipendier för forskning och utbyten, bland annat Fulbright-stipendium och Wennergren Fellow-stipendium för postdoktoral utbildning. Jag har gjort akademiska utbyten vid The Skirball Department of Hebrew and Judaic Studies vid New York University (2014-2015) och genomförde mina postdoktorala studier vid Remarque Institute i New York samt på Centre de Recherches Historiques vid École des Hautes Études en Sciences Sociales (EHESS) i Paris (2018-2021). Efter min postdoktorala forskning arbetade jag vid Hugo Valentin Centrum i Uppsala (nuvarande Uppsala Centrum för Förintelse- och folkmordsstudier). Min forskning har bland annat publicerats i internationella tidskrifter som Journal of Contemporary History och Holocaust and Genocide Studies.² I egenskap av forskare har jag även en rad redaktionella uppdrag, bland annat som redaktör för tidskriften Nordisk Judaistik. För närvarande arbetar jag på ett forskningsprojekt om den svenska antisemitiska propagandisten Einar Åberg, finansierat av Vetenskapsrådet, och ett bokprojekt om antisemitismens begreppshistoria.

Jag har av advokat Linus Gardell fått i uppdrag att skriva ett utlåtande om Sami Sulimans tal på Odenplan den 12 april, 2025. Inför författandet av detta utlåtande har jag tagit del av förundersökningsprotokollet samt även inspelningen och transkriberingen av talet. Frågorna som jag i detta utlåtande avser att besvara är hur talet förhåller sig till frågor om antisemitism och huruvida delar av talet kan anses utgöra hets mot judar som grupp.

 

Begreppet antisemitism

Ordet antisemitism uppkom ursprungligen som benämning på en tysk och österrikisk politisk rörelse, med utlöpare i andra europeiska länder, under 1800-talets sista decennier ^3. I denna första bemärkelse bör ordet antisemitism jämföras med andra samtida beteckningar på europeiska politiska rörelser, som socialism, kommunism och fascism. Sedan 1800-talet har ordet antisemitism utvecklats till ett mycket brett begrepp, långt bort från dess ursprungligen snävt politiska, samt kronologiskt och geografiskt avgränsade, användning. Antisemitism kan idag beteckna allt från historiska företeelser som medeltida myter och fördomar, folkmord, förföljelser och diskriminering till dagsaktuella problem som näthat, hets, våld och terrordåd mot judar och judiska institutioner, trakasserier mot judiska barn, angrepp och protester mot Israel, samt hot, våld, trakasserier och fördomar mot judiska israeler. Denna senare och breda definition av antisemitism kan jämföras med hur begrepp som rasism, sexism och homofobi idag kan åsyfta både historiska händelser och processer, diskriminerande strukturer och fördomar, samt språkliga uttryck i en rad olika politiska sammanhang.

Det finns inte någon allmänt erkänd definition av vad antisemitism är, varken bland forskare eller lekmän. I historievetenskapliga sammanhang definierar forskare begreppet antisemitism (i likhet med hur de använder andra begrepp) for att tolka resultat och för att ge dessa resultat ett teoretiskt och historiskt sammanhang. I dagspolitisk mening används ordet bland annat för att sätta fingret på hot och angrepp mot judar och för att placera in dessa företeelser i ett längre historiskt perspektiv. Samtidigt finns det ett politiskt bruk av ordet antisemitism då det kan användas for att kritisera och diskreditera politiska motståndare på sätt som kan jämföras med användningen av ord som kommunist, fascist och rasist.⁴

Medan många exempel på anti-judiskt våld och andra former av angrepp mot judar som individer eller grupp är relativt enkla att beteckna som antisemitiska, som exempelvis terrordåden i Sydney och Manchester, 2025, rör det sig i andra fall om kontroversiella frågor rörande språkbruk och bildspråk där tolkningar och argument ställs mot varandra. Vad som anses vara antisemitiskt i detta avseende är i hög grad en fråga om politiska, kulturella och sociala konventioner. Vem är det som bestämmer vad som är att-betrakta som antisemitiskt eller anti-judiskt och på vilka grunder? För att reda ut dessa frågor behöver angrepp, hat, hot mot judar och tolkningar av och anklagelser om antisemitism placeras in i historiska och politiska sammanhang.

 

Sulimans tal och frågan om antisemitism

För att tydliggöra grunden för mina tolkningar inom detta utlåtande definierar jag antisemitism som handlingar eller uttalanden som syftar till att skada eller uttrycka missaktning för judar som grupp eller judiska individer i egenskap av judar. När det gäller det aktuella talet på Odenplan är frågan om Sami Suliman uttalade sig nedsättande eller hotfullt om judar i allmänhet, eller om särskilda personer i egenskap av judar och huruvida talet i ett eller båda av dessa avseenden kan anses vara ett uttryck för antisemitism.

För att förstå det aktuella talet i dess politiska sammanhang behöver vi ta hänsyn till att Suliman företräder en politisk rörelse som agerat i solidaritet med det palestinska folket och protesterat mot Israels krigföring i Gaza sedan Hamas attack den 7 oktober, 2023. Som del av detta engagemang agiterar Suliman mot dem som han uppfattar motsätter sig den egna rörelsen. Det är denna politiska bakgrund som får Suliman att föra samman Aron Verständig, Aron Flam och Aron Etzler. I relation till Suliman representerar dessa tre individer den andra sidan av en politisk konflikt som rör svensk utrikes- och inrikespolitik. Det handlar dels om hur Sverige som stat och som civilsamhälle bör förhålla sig till Israel/Palestinakonflikten och dels om hur Sverige ska förhålla sig till solidaritetsrörelsens protester mot Israel. Det avgörande för att förstå Sulimans tal är därför inte Verständigs, Flams och Etzlers etniska och religiösa identiteter utan vad de har gjort i svensk offentlig debatt under de senaste åren och hur det har påverkat medlemmar av den rörelse som Suliman representerar.

Den omedelbara bakgrunden till talet är Judiska centralrådets anmälan om hets mot folkgrupp mot Vänsterpartiets dåvarande riksdagsledamot Lorena Delgado Varas, den 8 april, 2025, efter att Delgado Varas hade delat en kritik av en bild med tydligt anti-judiskt konspiratoriskt innehåll på sociala medier ⁵. Tidigare, under hösten 2024, valde Judiska centralrådet att porta Vänsterpartiet från sina minneshögtider efter anklagelser om antisemitism mot partiets företrädare som Ali Hadrous, Orwa Kadoura och Kristofer Lundberg.⁶ Aron Etzler var, i egenskap av Vänsterpartiets dåvarande partisekreterare, ansvarig för uteslutningsärenden och offentlig kritik mot dessa individer, samt mot Delgado Varas. Komikern och skribenten Aron Flam har för sin del profilerat sig som en skarp motståndare till Palestinarörelsen på sociala medier. Det är dessa politiska omständigheter som måste tas med i beräkningen vid bedömningen av Sulimans tal, det vill säga det faktum att Aron Verständig, Aron Flam och Aron Etzler har tagit ställning och agerat i en omstridd politisk fråga.

I sitt tal använder Suliman orden ”sionist” och ”super-sionist”. Vad betyder dessa begrepp? Sionismen är namnet på en politisk rörelse och en nationalistisk ideologi. En sionist är följaktligen någon som ansluter till denna ideologi av politiska eller kulturella skäl.⁷ Det representerar en ståndpunkt i förhållande till staten Israel som man kan välja att anamma eller ej, samtidigt som det är en viktig del av många människors identitet och kultur. Många judar (och långt fler kristna) definierar sig som sionister men andra gör inte det. Den judiska antisionismen har exempelvis en lika lång historia som den judiska sionismen.⁸ En nyligen utförd opinionsundersökning bland amerikanska judar visade att 32 % i åldersspannet 18-34 år definierar sig som anti- (14%) eller icke-sionister (18%).⁹ Judendom och judisk identitet har i grunden med religion, etnicitet, historia, kultur och familjeband att göra, inte med en enhetlig politisk hållning.

I vissa fall kan ordet sionist användas i anti-judiskt syfte. Ett tydligt exempel är det kommunistiska Polen under det sena 1960-talet då regimen använde antisionistisk retorik inom ramen för en antijudisk kampanj.¹⁰ Ingenting i Sulimans tal tyder dock på att han använder ordet sionist som omskrivning för ordet jude. Suliman refererar till ”judiska vänner” och ”judar” och gör på så vis en tydlig åtskillnad mellan sionister och judar. Det är uppenbart att ”sionist” for Suliman, liksom for Palestinarörelsen i allmänhet, åsyftar någon som stödjer, eller uppfattas stödja, Israel och motarbeta den egna rörelsen. Det är mot denna bakgrund vi bör förstå de överdrivna föreställningar som Suliman uttrycker när han refererar till ”super-sionister med ett kraftigt spindelnät i allt och allting. Media, politik, skola, fackföreningar, dom är överallt!”

Inte heller går det att föra i bevis att Suliman använder namnet Aron som omskrivning för ordet jude. Aron är förvisso av bibliskt ursprung men detsamma gäller namn som Daniel, Mirjam, David och Sara, samt en mycket lång rad andra vanligt förekommande förnamn i Sverige och världen. Det finns flera individer i svensk offentlighet som bär namnet Aron utan att för den skull vara judiska. Sverigedemokraternas Aron Emilsson är ett exempel och Aron Etzler är ett annat. Det går därför varken att betrakta detta namn som exklusivt eller specifikt judiskt.

Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet var det vanligt förekommande att judar diskriminerades och gjordes till åtlöje med hänvisning till vad som framställdes som typiskt judiska för- och efternamn.¹¹ Vanliga namn i svenska antisemitiska skämtteckningar från början av 1900-talet var Moses, Benjamin, Isak, Nathan, Isaskar, Moritz, Max, samt en rad fingerade namn.¹² I vissa fall förekom även Aron som ett typiskt judiskt namn.¹³ Det finns dock inget i Sulimans tal som tyder på att det var i denna antijudiska bemärkelse som han använde detta namn. Mot bakgrund av denna analys är min uppfattning att talet inte kan betraktas som antisemitiskt, det vill säga nedsättande eller hotfullt mot judar som grupp eller mot särskilda individer i egenskap av judar.

 

Christer Mattssons utlåtande

Avslutningsvis vill jag kommentera innehållet i Christer Mattssons utlåtande. Jag betraktar detta utlåtande som vetenskapligt undermåligt i flera avseenden. Utlåtandet innehåller inte en enda referens till vetenskaplig litteratur, eller till någon annan form av litteratur. Däremot innehåller det en rad påståenden och antaganden som kan ge sken av att underbygga varandra men som i själva verket saknar grund och i vissa fall direkt motsäger varandra. Mattsson konstaterar exempelvis helt korrekt att det inte finns någon allmänt accepterad definition av antisemitism. Sedan påstår han däremot att ”alla forskare som specialiserats [sic] sig på antisemitism” skulle dela en av honom konstruerad definition. Detta är inte korrekt och utgör, enligt min mening, ett påfallande ovetenskapligt sätt att uttrycka sig. Det finns få saker som alla forskare inom ett visst fält är överens om och detta gäller i allra högsta grad forskning om ett så omstritt ämne som antisemitism.

Det problematiska med Mattssons definition av antisemitism är vidare att den uteslutande fokuserar på särskilda negativa föreställningar om judar och judisk makt, föreställningar som verkar vara desamma för alla tider och politiska sammanhang. Dylika föreställningar är onekligen en del av antisemitismens historia och politiska realitet men denna fråga är inte så enkel som Mattsson verkar vilja få oss att tro. Ordet ”metafysisk” betyder inte något som är ”bortom rimlighetens gränser” utan åsyftar snarare den del av världen och existensen som vi inte kan undersöka empiriskt och som därför är föremål för filosofi och teologi. Historien är full av exempel på antijudiska angrepp på judar och personer av judisk börd i faktisk maktställning, som exempelvis Bolsjevikledaren Leo Trotskij, den franska socialistiska politikern Léon Blum och den amerikanska diplomaten Henry Kissinger.¹⁴ Det är vidare fullt möjligt att diskriminera, hota eller på andra vis angripa judar på sätt som bör beskrivas som antisemitiska utan att samtidigt uttrycka föreställningar om judisk makt och illvillighet. På ett motsvarande sätt är det möjligt att ansluta till eller uttrycka fördomar mot judar utan att för den skull godta våld och trakasserier mot judar.

Ett annat grundläggande problem är att Mattsson lyfter Sulimans tal ur dess politiska sammanhang. Mattsson jämför Sulimans användande av namnet Aron med det nazistiska Tysklands politik att påtvinga tyska judar särskilda namn, en jämförelse som han tycks ha hämtat från kulturskribenten Paulina Sokolow.¹⁵ Enligt det tyska inrikesministeriets beslut från 17 augusti 1938 var judiska män tvungna att lägga till namnet Israel som mellannamn och judiska kvinnor namnet Sara, försåvitt deras egentliga namn inte återfanns på en av tyska myndigheter upprättad lista över ”judiska” namn.¹⁶ Detta beslut var ett led den process som separerade tyska judar från icke-judiska tyskar, genom att märka ut deras identitetshandlingar, företag, bostäder, och under kriget ransoneringskort och kläder, för att förtrycka, tvinga ut dem ur det tyska samhället och enklare kunna kontrollera och deportera dem. Jag har mycket svårt att se vad målsägandens användande av namnet Aron angående tre individer som heter så skulle ha med denna del av Förintelsen att göra.

Mattsson menar att Sulimans tal ska förstås inom ramen för vad han kallar för ”israeliserad antisemitism”, där föreställningar överförs ”från den historisk [sic] kollektiviserade ,juden’ till att låta Israel anta rollen som den globala kollektiva juden” och där ”sionister” betyder judar. Föreställningen om Israel som den ”kollektiva juden” är inte en antisemitisk föreställning. Istället är det en föreställning som skapats av den kanadensiske politikern och juridikprofessorn Irwin Cotler som del av sin argumentation för att staten Israel är föremål för en ny form av antisemitism.¹⁷ Det finns varken något som tyder på att Suliman ser Israel som den ”kollektiva juden” eller att han använder ordet sionist som kodord för ordet jude.

Jag förhåller mig kritiskt till begreppet ”israeliserad antisemitism”. Enligt min mening blandar det ihop företeelser som protester mot en stat (Israel), kritik av en ideologi (sionismen) med angrepp på en grupp (judar) istället för att förklara hur, när och i vilka avseenden de hänger ihop. Det förekommer att antijudisk propaganda uttryckligen blandar ihop judar, sionister och israeler. Detta betyder inte att vi kan använda detta faktum för att godtyckligt kategorisera opinionsyttringar mot Israel som en form av outtalad antisemitism. För att ta ett annat exempel riktar sig en del antijudisk retorik mot USA som en påstått judisk makt. Detta innebär inte att kritik, protester och negativa föreställningar om USA per definition kan ses som antisemitiska. Slutligen, och kanske mest avgörande går det, både historiskt och idag, alldeles utmärkt att kombinera negativa föreställningar mot judar med starkt stöd för sionismen och staten Israel. Ett exempel är Kristdemokraternas grundare Lewi Pethrus och andra exempel är dagens amerikanska kristna sionister. ¹⁸ Det finns tydliga indikationer på att antisemitiska föreställningar om judar är vanligare bland de som stödjer Israel inom den politiska högern i Europa och den kristna extremhögern i USA än de är bland Israels kritiker på vänsterkanten.¹⁹

Det Mattsson gör är inte att analysera Sulimans tal i dess retoriska och politiska sammanhang utan att kategorisera det som en form av antisemitism och tillskriva det innebörder som det saknar. Detta kan också beskrivas som ett exempel på det som statsvetaren Anna Ardin beskriver som ”negativ etikettering” där individer och organisationer i civilsamhället misstänkliggörs, inte för vad de gjort utan för vad de anses representera.²⁰ I själva verket liknar Mattssons resonemang - där särskilda ord kategoriskt antas betyda något annat, där Mattsson tar sig rätten att bestämma vad Suliman egentligen menar och där det som talar emot den egna tesen ignoreras och förtigs - den sortens konspiratoriska tänkande som forskare borde ta avstånd ifrån.

 

Olof Bortz

Stockholm 2/3, 2026

 

1 Olof Bortz, ”1 wanted to know how this deed was done ”: Raul Hilberg, the Holocaust and history (Bokförlaget Faethon: Stockholm, 2017).

2 Olof Bortz, ”Early Reactions to Raul Hilberg’s History of the Holocaust, 1961-7”, Journal of Contemporary History, 56, nr. 56 (2021): 745-765; Olof Bortz, ”Swedish Diplomats and Holocaust Knowledge”, Holocaust and Genocide Studies, 37, nr. 2 (2023): 241-254.

3 Mark Mazower, On antisemitism: a word in history, (Alien Lane: London, 2025), 42-43; David Engel, ”Away from a Definition of Antisemitism: An Essay in the Semantics of Historical Description”, i Jeremy Cohén & Moshe Rosman, red. Rethinking European Jewish History, (Liverpool University Press, November 2008), 30-53; David Feldman, ”Toward a History of the Term ’Anti- Semitism’”, The American Historical Review, 123: 4(2018): 1139-1150.

4 Se exempelvis Moshe Zuckerman, ‘Antisemit! Ein Vorwurfals Herrschqftsinstrument, (Promedia: Wien, 2015).

5 https://www.judiskacentralradet.se/single-post/judiska-centralr%C3%A5det-polisanm%C3%A41er- lorena-delgado-varas-v-f%C3%B6r-hets-mot-folkgrupp

6 Elham Mohamed, ”Judiska centralrådet markerar mot Vänsterpartiet efter uttalanden”, Svenska Dagbladet, 19 oktober, 2024, s. 16.

7 David Engel, Zionism, (Routledge, Taylor & Francis Group: London New York, 2013); Walter Laqueur, A history of Zionism, (Weidenfeld & Nicolson: London, 1972); Eli Göndör & Patrik Öhberg, red. Sionismen: en antologi, (Atlantis: Stockholm, 2009).

8 Béatrice Orés, Michéle Sibony, och Sonia Fayman, red. Antisionisme, une histoire juive, (Editions Syllepse: Paris, 2023); Jack Ross, red. Liberal Jewish Anti-Zionism: The American Councilfor Judaism, A Primary Source Reader, (De Gruyter: Oldenburg, 2025); Håkan Blomqvist, Socialism på jiddisch: judiska Arbeter Bund i Sverige, (Carlsson: Stockholm, 2020), 118-124; Laqueur, A history of Zionism, 3 8443 7.

9 https://www.inss.org.il/social media/¡fna-survey-finds-¡ust-37-of-iewish-americans-identify-as- zionists/ Motsvarande siffror for den amerikansk-judiska befolkningen som helhet är 8 respektive 7 %. Undersökningen, vars resultat styrks av liknande undersökningar, visar även att en klar majoritet känner en emotionell koppling till Israel (71%) och att en ännu större majoritet anser att Israel har rätt att existera som en judisk och demokratisk stat (88%).

10 Dariusz Stola, ”Anti-Zionism as a Multipurpose Policy Instrument: The Anti-Zionist Campaign in Poland, 1967-1968”, Journal oflsraeli History, 25, nr. 1, (2006): 175-201; Anat Plocker, The expulsión ofJews from communist Poland: memory wars and homeland anxieties, (Indiana University Press: Bloomington, 2022).

11 Dietz Bering, Der Ñame als Stigma: Antisemitismus im deutschen Alltag: 1812-1833 (Klett-Cotta: 1987, Stuttgart); Denna typ av anti-judisk diskriminering fick många judar att byta namn. Kirsten Fermaglich, A Rosenberg by any other ñame: a history ofJewish name changing in America (New York University Press: 2018, New York).

12 Lars M. Andersson, En jude ¿ir en jude är en jude...: representationer av ”juden” i svensk skämtpress omkring 1900-1930 (Nordic Academic Press: 2000, Lund), 87-89, 94, 112-114, 151,251.

13 Andersson, En jude är en jude är en jude..., 116, 201, 23 8, 245.

14 Se exempelvis, Henrik Bachner, Återkomsten: Antisemitism i Sverige efter 1945 (Natur och Kultur: 1999, Stockholm) 258; och Eduard Fuchs, Die Juden in der Karikatur: Ein Beitrag zur Kulturgeschichte (Albert Langen Ver lag: 1921, München), 281.

15 Paulina Sokolow, ”Är inte ’Aron’ välkommen till Palestinarörelsen?”, Flamman, 29 april, 2025, <https://www.flamman.se/ar-inte-aron-valkommen-till-rorelsen/>

16 Raul Hilberg, The Destruction of the European Jews, tredje utgåvan (Yale University Press: 2003, New Haven), 175-176.

17 Irwin Cotler, ‘Defining the new antisemitism’, National Post, 9, november 2010, https://nationalpost.com/fiill-comment/irwin-cotler-defining-the-new- antisemitism; För en kritik, se Antony Lerman, Whatever happened to antisemitism? redefinition and the myth of the ‘collective Jew’, (Pluto Press: London, 2022), 167-168.

18 Markus Lundström & Tomas Lundström Poletti, Personhistorisk Tidskrift, 121, nr. 2 (2025): 112113; S. Jonathon O’Donell, ”Antisemitism under erasure: Christian Zionist anti-globalism and the refusal of cohabitation”, Éthnic and Racial Studies, 44, nr. 1 (2021): 3 9-5 7.

19 Eitan Hersh & Laura Roy den, ”Antisemitic Altitudes Across the Ideological Spectrum”, Political Research Quarterly 76, nr. 2 (2023): 697-711.

20 Anna Ardin, ”Stämplad som extremist: Civilsamhällesföreträdares berättelser om exkludering från det demokratiska samtalet genom negativ etikettering”, Socialmedicinsk tidskrift, 102, nr. 3 (2025): 273-287.