Förintelsen av Palestinas journalistkår
I Gaza har den
sionistiska ockupationsmakten avsiktligt mördat fler journalister sedan den 7
oktober 2023 än det sammanlagda antalet i de kända krigen i världen sedan
inbördeskriget 1861 i USA. Totalt
har 256 palestinska journalister mött döden under 18 månaders israeliskt folkmord
i Gaza!
Undersökningen är
framtagen av Brown University i USA och citeras av
den judiske journalisten och författaren Antony Lowenstein (läs mer om
han efter denna text).
Men det Judiska
Centralrådet i Sverige har ALDRIG fördömt denna FÖRINTELSE av en
yrkesgrupp. Inte heller journalisten Ulrika Knutssons NGO, Svenska
Kommittén mot Antisemitism.
De har heller inte
fördömt den senaste massakern och avrättningen av 15 sjukvårdsanställda den 23
mars hos den palestinska Röda Halvmånen. Sammanlagt har Sio-naziregimens armé
slaktat 1200 läkare och sjukvårdspersonal och pulveriserat de flesta av Gazas
sjukhus.
Vad är det för slags
moral det Judiska Centralrådet och Knutssons NGO representerar? Som i stället med
hjälp av lupp synar minsta kritiska stavelser och bedriver häxjakt på personer
och politiska krafter som är kritiska mot den av Internationella
Brottmålsdomstolen, ICC:s utpekade folkmordsstaten.
På vems uppdrag?
Längre ned i detta nyhetsbrev återpublicerar vi Dror Freilers tal på Odenplan den 25 januari där han fördömde det Judiska Centralrådets ordförande som tog Elon Musk i försvar för Heil-hälsningen:
– När vi ser så sjuka fenomen som att Israel statsminister försvarar en man som `hailar´ (sieg Heil), jag vet inte vad jag ska säga, vi har inga ord, det finns inga ord som ska beskriva det. När Judiska Centralrådets ordförande i Sverige försöker oskulda Elon Musk, då skäms jag, då skäms jag som jude, jag skäms att han på något sätt vill tala i mitt namn och jag säger en gång till, not in my name.
Dick Emanuelsson
Pensionerad reporter och medlem i Svenska
Journalistförbundet SJF sedan 1984.
”Det är hopplöst, omöjligt. Var är de? Som jude
gör det mig ont att de har denna moraliska blinda fläck [i förhållande till
palestinskt, och nu libanesiskt, lidande]. Det verkliga testet på judisk tro på
mänskliga rättigheter är vad de tycker om vad som händer där borta. Du kan vara
pro-flykting och pro-urfolks rättigheter men om du rättfärdigar militär
ockupation eller bombning av civila, då är din moral skev och bör utmanas”. [Antony Loewenstein]
|
VIDEO: Klicka i bilden för video
|
Den judiske journalisten som vågar utmana den sionistiska internationella lobbyn
Utav en händelse stötte jag på Antony Loewensteins namn när jag ville kontrollera källorna till Israels FÖRINTELSE av palestinska journalister. Och hittade nedanstående artikel från den utmärkta australienska portalen New Matilda, en text som har 18 år på nacken men, som i skenet av att det Judiska Centralrådet har intensifierat sin häxjakt och kartläggning av personer som uttalar sig kritiskt mot kolonialstaten Israel där varje stavelse synas med lupp, som i fallet med riksdagskvinnan Lorena Delgado (v) kan illustrera fanatismen hos de mäktiga krafter som står bakom den sionistiska ideologin och dess krigföring för ett Stor-Israel i Mellanöstern.
Intervjun och bakgrunden till Loewenstein ger läsaren en utmärkt bild av den enorma makt som sionismen internationellt representerar. För en oinsatt är det helt obegripligt att medier, politiker, regeringar, statschefer sänker blicken när folkmördaren Benjamin Netanyahu höjer rösten. Men Loewenstein gör det inte.
Det mest illustrativa exemplet i Sverige är den politiska ynkedomen från vänsterpartiets ledning, som för att gå det Judiska Centralrådet i Sverige till mötes för dess kritik av påstådd "antisemitism" hos ett antal partimedlemmar, böjde sig och uteslöt dessa medlemmar som uttalade sin sympati för den universella rätten hos ett kolonialiserat folk att resa sig och slå tillbaka kolonisatörerna, i det här fallet ockupationsmakten Israel. Nooshi Dadgostar & Aron Etzler ställde inte samma krav till detta Centralråd eller till den Svenska antisemitkommittén om att fördöma folkmordet i Palestina, vilket de ALDRIG har gjort.
Tänk om vänsterpartiet istället för Dadgostar hade haft en svensk variant av Antony Loewenstein som partiledare, då hade partiet haft en klar politisk ståndpunkt.
Eftersom han är jude så kan han inte anklagas för att vara "antisemit". Därför blir det rent komiskt när sionisterna, i Israel, USA och Australien i stället byter terminologin och anklagar Loewenstein för att vara en "judisk vänsterextremist"!
Ja, ja, så kan det gå om man är både blind och döv och helt oemottaglig för verkligheten.
D.E.
Kommentar: Översättningen är en snabb oredigerad automattext. Länken till den engelska originalversionen finns efter artikeln.
Vem väljer vem
Om den australiensiska journalisten Antony Loewenstein.
Av New Matilda på 2 augusti 2006
När Antony Loewenstein var i sena tonåren började den här goa judiska pojken dejta en australiskfödd polsk tjej. Till och med hans liberalt sinnade föräldrar var apoplektiska. ”De slog i taket”, minns han. ”Baserat på ingenting sa de vem vet var hennes föräldrar var under kriget och att polacker var antisemiter.”
Loewenstein, 31, säger att hans föräldrar har ”förändrats radikalt” men deras ångest för alla dessa år sedan fick honom att börja ifrågasätta den ibland heliga föreställningen att judar är olika och därför nödvändigtvis klanister. 'Att utmana det judiska samfundets unika är viktigt; lika viktigt som att utmana det unika hos vilken grupp som helst, säger han. ”Vi är alla lika unika och lika vanliga som varandra.”
Loewenstein har blivit en klassisk judisk oliktänkande, och till de vanliga judiska organisationernas blinda raseri har han publicerat en bok som utmanar rätten för den orubbliga pro-israeliska lobbyn att tala för alla australiensiska judar. My Israel Question (MUP) kommer att lanseras nästa vecka i Sydney av journalisten David Marr.

Den tidigare israeliska militärofficeren Ted Lapkin, nu vid Australia-Israel Jewish Affairs Council, har stämplat boken som en ”extremvänster”-kritik. Men Min Israel-fråga visar faktiskt stor tillgivenhet för Israel och judendomen. Det är bara det att Loewenstein vill att Israel ska leva upp till judendomens högsta ideal om generositet och öppenhet mot främlingar snarare än att vara en kolonialmakt, alltmer motiverad av en exklusivistisk och militaristisk strimma. ”Du kan älska Israel och fortfarande motsätta dig den nationalistiska och militaristiska glöden”, säger han. ”Men en judisk stat kan per definition inte vara en demokrati, precis som en islamisk eller kristen stat inte kan vara en demokrati.”
Det mest uppenbara exemplet, som han ger, är lagen som hindrar en palestinier som gifter sig med en israel från att åtnjuta fulla medborgarrättigheter, samtidigt som de utsträcker just dessa rättigheter till judar som bor överallt annars i världen, även om deras ättlingar inte har bott i det heliga landet på århundraden.
Loewenstein ansluter sig således till en grupp judiska forskare och aktivister som den israeliska lobbyn har fördömt för att de motarbetat den oskrivna regeln att oavsett hur livlig debatten inom Israel om arten och livskraften hos moderna, militanta sionismjudar i diasporan aldrig, aldrig offentligt får ifrågasätta Israels politik eller praxis gentemot palestinierna. Du kan nu lägga till Loewensteins namn till ett framstående namnupprop som inkluderar Tony Judt från New York University, Noam Chomsky från MIT och Norman Finkelstein från DePaul University. För deras besvär, deras modighet, som den judiska högern ser det är de 'antisemiter', 'förrädare' och 'självhatande judar'.
(För tydlighetens skull är antisemitism ras- eller etniskt baserat hat mot judar, inte kritik av israelisk politik eller ens sionism. Det amerikanska utrikesdepartementets rapport om global antisemitism från januari 2005 definierar det som ”hat mot judar individuellt och som en grupp som kan hänföras till den judiska religionen och/eller.”)
 |
Antony Loewenstein 2006 |
En pro-Howard, pro-Bush-webbplats som drivs av Tim Blair, en biträdande redaktör för The Bulletin , har sanktionerat några brutalt personliga attacker mot Loewenstein. ”Stats” (de flesta av Loewensteins kritiker gömmer sig bakom pseudonymer) publicerade på Blairs hemsida att ”Lowenstein [sic] inte är den enda självhatande juden som rapporterar från förrädiska trasor som utger sig för tidningar.” 'Kubanske Bob', en annan av Blairs sammetstungade samtalspartner, kallade Loewenstein 'en självhatande vänsterjude som tror att han kommer att bli skonad genom att vara en muslimsk rumpa. En riktig POS [skit].' Samtidigt anklagade 'Daphne' honom för att 'förråda sin stam'.
Sådan internetgalla är en vanlig yrkesrisk för alla som är engagerade i offentlig debatt. Loewensteins ”respektabla” motståndare har hittat mer subtila sätt att antyda att han är en antisemit. Australian Jewish News förra veckan påstod sig hålla ett symposium om hans bok som endast citerade kritiker. Som svar på Loewensteins fräckhet när han ifrågasatte sionismens nuvarande tillstånd, skrev Danny Ben-Moshe från Victoria University: 'Rasismen existerar inte i förespråkarna för judisk stat, utan i dem som förnekar denna rätt.' (Ben-Moshe påpekar också att andra folk har rätt till ”etnospecifika” stater, vilket väcker frågan om hur man i den moderna, mångkulturella världen ens kan försvara en sådan enhet.)

Peta Jones Pellach, en självutnämnd ”religiös sionist” med politiska åsikter ”vänster i mitten” som driver vuxenutbildning vid Shalom Institute vid University of NSW, skrev: ”För dem som tror på nationalstatens ände kan det inte finnas något försvar av sionismen. För dem som tror på slutet av bara en nationalstat kan det inte finnas något försvar för deras rasism.'
Du fattar bilden.
Medan Ted Lapkin går på ABC TV:s Lateline och flaxar runt och argumenterar att han aldrig hade kallat Loewenstein för en antisemit eller självhatande jude, ger den australiensiska judendomens främsta röst två forskare tillstånd att ventilera samma gamla canard, men på ett sockerbelagt språk. Till och med Philip Mendes, en lektor vid Monash University som ofta har främjat sig själv som medlem av vänstern, svarade på uppmaningen och beskrev Min Israel-fråga som ”överväldigande förenklad och ensidig.” Mendes kan ha svikit sidan, dock genom att erkänna att ”en hel del forskning har gått in i den här boken.”
Loewenstein är särskilt frustrerad över det progressiva judiska samfundet i Australien. ”Jag tror inte att vi kan prata om en ”judisk vänster för tillfället”, argumenterar han:
”Det är hopplöst, omöjligt. Var är de? Som jude gör det mig ont att de har denna moraliska blinda fläck [i förhållande till palestinskt, och nu libanesiskt, lidande]. Det verkliga testet på judisk tro på mänskliga rättigheter är vad de tycker om vad som händer där borta. Du kan vara pro-flykting och pro-urfolks rättigheter men om du rättfärdigar militär ockupation eller bombning av civila, då är din moral skev och bör utmanas”.
Jag misstänker att det som verkligen retar upp den till stor del högerorienterade australiensiska judiska ledningen inte är Loewensteins attack mot israelisk försvarspolitik. I åratal har de hanterat liknande kritik genom att helt enkelt använda spjälsängar som utfärdats av det israeliska utrikesministeriet och anslutit sig till en kör av apologeter i Washington, London och Ottawa.
Nej, jag misstänker att deras avsky och kanske till och med rädsla ligger i det faktum att Min Israelfråga utmanar det största tabut av alla. ”Om jag inte är religiös tror jag inte att judar är utvalda människor”, säger Loewenstein, ”men då tror jag inte att något folk är utvalt. '
Långt ifrån splittrande, är hans bok i själva verket något av en god, gammaldags uppmaning att erkänna judar och icke-judars gemensamma mänsklighet.
Källa: https://newmatilda.com/2006/08/02/whos-choosing-who/
För att läsa ett utdrag ur My Israel Question, klicka här .
http://www.newmatilda.com/home/articledetail.asp?ArticleID=1711
januari 25, 2025
Dror Freiler och den första demonstrationen för Palestina efter att vapenvilan trätt i kraft i Gaza:
”Jag skäms att Judiska centralrådets ordförande på något sätt vill tala i mitt namn och jag säger en gång till; not in my name”
Av Dick Emanuelsson
”Judar är som alla andra folk och bland dem finns det också judiska fascister”
Från Odenplan till Gustav Adolfs Torg gick lördagens demonstration för Palestina mot en isande hård vind, men med en entusiasm och beslutsamhet att fortsätta, som palestinskan Rana Quadri sa, ”tills Palestina är befriat, från Havet till Floden”!
Varför finns det en entusiasm hos den mest medvetna delen av den svenska befolkningen? För att det väpnade palestinska motståndet under 16 månader har stått emot den mest brutala folkmordsockupant vi skådat sedan det andra världskrigets slut. Det måste kännas bittert för folkmordets militära arkitekter tvingas konstatera, att Hamas och PFLP:s väpnade gren kunnat överlämna, efter 16 månaders värsta bombningar på en synnerligen starkt begränsad plats sina krigsfångar, hela och rena, leende mot omvärlden när de frigavs.
På den andra sidan släpptes i dag, den 25 januari 2025, 200 av de över 10,000 palestinska GISSLAN som svär att fortsätta göra motstånd, från de tortyrcenter de genomlidit år efter år, där de sionistiska fångvaktarna i all sin sadistiska gärning urinerar på sina fångar från våningen ovanför. Men de 200 som i dag såg frihetens ljus, är inte brutna i sin motståndskänsla utan kommer att ta upp kampen så fort de återfått den fysiska kraften.
 |
Odenplan lördagen den 22 mars 2025; och som alla andra lördagar går de där, judar och icke-judar och demonstrerar mot folkmordet. "Mina judiska kamrater säger att de känner sig säkrare hos oss än när det Judiska Centralrådet utsätter dem för press", säger en palestinier till denne skrivare. |
Musk eller vadå, Judiska Centralrådet?
Som bekant har det Judiska Centralrådet stängt dörren för Vänsterpartiet för att omutbara partimedlemmar vägrar att falla till föga för den sionistiska psykologiska krigföringen. På dagens demonstration fanns riksdagsledamoten Lorena Delgado, populär bland demonstranterna som alla vill omfamna och krama henne varje lördag. Men samma centralråd ger Elon Musk, född i apartheidsystemets Sydafrika där han och hans familj lade grunden för den obegripliga förmögenheten han skapat via slavexploatering i Kongo och i rasismens och fascismens ”vita” Sydafrika, politisk frisedel.
Och det var mot detta centralråd och en fascistoid Elon Musk, Dror Freiler höjde ett varningens finger:
– När Judiska Centralrådets ordförande (Aron Verständig) i Sverige försöker `oskulda´ Elon Musk, då skäms jag, då skäms jag som jude, jag skäms att han på något sätt vill tala i mitt namn och jag säger en gång till, not in my name.
– Vi som demonstrerar här idag, bör vara stolta. För i Stockholm har vi demonstrerat i 66 veckor i rad. Vi har visat att inga händelser kan hindra oss från att demonstrera. Det är det minsta vi kan göra. Det spelar ingen roll om solen skiner eller det snöar. Det spelar ingen roll om det är +8 grader eller –10 grader. Vi är allihopa här.
 |
Varje lördag blir det allt fler efter demonstrationsvägen, här på Sveavägen, som visar sitt stöd för Palestina och förakt mot den sionistiska ockupationsmakten. FOTO: DICK EMANUELSSON. |
Etnisk rensning pågår varje dag
Freiler sa att han inte hade demonstrerat de senaste fem veckorna och att han har saknat demonstrationerna.
– Jag var utomlands. Så ni kanske kan förlåta mig att jag inte var med. Vi kan vara glada för att fångutväxlingen sker. Vi kan vara glada. Tillåt oss att vara glada och tillåt oss att stärka oss med att vara glada att det finns ett temporärt vapenstillestånd.
– Men vi kan inte glömma att det pågår folkrensning, en etnisk rensning av Palestina varje dag, varje timme, varje minut, underströk Freiler.
Han menar att sionisterna nu fortsätter sin krigföring mot den palestinska befolkningen, men inte i Gaza utan på den norra delen av Västbanken, i Jenin (stad på Västbanken).
– Just nu håller israelerna på när världen tittar åt ett annat håll, inte längre på Gaza utan de maximerar sitt våld på Västbanken. Vi måste se det också. Det är inte bara Gaza, det är hela Palestina.
Freiler anklagar rakt ut USA och EU som politiskt och moraliskt bankrutta:
– När man är utanför Europa, när man är utanför Nordamerika, då inser man att folket där säger, att Europa och Nordamerika är i en moralisk bankrutt. Europa och Nordamerika har gått ifrån all internationell rätt. De undergräver oss alla en framtid. De förstör vår framtid, de förstör våra barns framtid. De vill ha en värld där den rikaste och starkaste råder.
 |
Jodå, Ebba Busch, här går hon, registrera noga riksdagskvinnan med politisk anständighet och principer som du saknar. Lorena Delgado (v) är populär och känd hos varje demonstrant. FOTO: DICK EMANUELSSON. |
Trumps sionistiska oligarker
– Om man tittar på vem som bestämmer politiken kring Donald Trump, om man tittar på vem som stod runt honom vid installationen, då ser man (Jeff) Bezos, Elon Musk och andra. Var kommer de ifrån? Var är de uppväxta? Jo, i Sydafrika. Det är inte en slump, det är människor som är uppväxta på rasism, på den vita mannen eller människans överhöghet och de är motståndare till alla lika rättigheter.
– Men vi som står här, står för det motsatta. Vi står för judar, muslimer, kristna, icke-religiösa, socialister, liberaler, kommunister och alla andra ideologier, vi står för människors rätt för alla likas värde. Vi står tillsammans och inte kommer låta dem splittra oss.
Israels bortförklaring av Musk´ ”Heil-Hitler-hälsning”
När Freiler anklagade den israeliske statsministern för att försvara Elon Musk och hans ”Heil-Hitler-hälsning”, rev han ned stora applåder:
– När vi ser så sjuka fenomen som 1att Israel statsminister försvarar en man som `hailar´ (sieg Heil), jag vet inte vad jag ska säga, vi har inga ord, det finns inga ord som ska beskriva det. När Judiska Centralrådets ordförande i Sverige försöker oskulda Elon Musk, då skäms jag, då skäms jag som jude, jag skäms att han på något sätt vill tala i mitt namn och jag säger en gång till, not in my name.
– Så låt oss alla tänka på det här. De som talar och låtsas tala i alla judars namn, de gör det inte. De gör det i namnet på vissa judar som tycker vissa saker som vi alla kanske tycker är fel. Men låt oss alla komma ihåg det.
 |
Trumslagarna finns där varje lördag, i kyla, i svensk "tropisk" sommarvärme, de har inte missat en enda av de 66 veckorna och därför kommer hundratals stockholmare varje lördag till Odenplan (nästa lördag är det kl. 14,00) och dessa kamrater ser till att demonstrationen väcker uppmärksamhet och sympatier under marschvägen till Gustav Adolfs Torg. FOTO: DICK EMANUELSSON. |
”Alla fascister håller ihop”
– Judar är som alla andra folk. Det finns de som är socialister och det finns de som är, borgare och det finns kommunister och det finns judiska fascister. För vi är som alla andra, precis på samma sätt som finns svenska fascister, finns det judiska fascister, det finns muslimska fascister, det finns kristna fascister, på det sättet är det. Och det tragiska är att alla fascister håller ihop.
– Och vi på andra sidan, vi har lite svårt för det. Vi kritiserar varandra, vi hittar alla andras fel istället för att förena oss tillsammans för att bekämpa de som undergräver folkets rättigheter, över hela världen. Så låt oss alla tänka vidare, tänka på att vi måste, måste gå ihop.
– Just nu har vi ett mycket viktigt mål, ett symboliskt mål, ett mål som kan förena människor över hela fältet, och det är Palestinas folks rättigheter. För det är symboliskt. Förlorar vi den striden, då är läget mycket mycket dåligt. Så därför låt oss alla kämpa, att alla människor mellan havet och floden ska ha samma rättigheter, individuella och nationella.
”From the river to the sea, everyone should be free. From the river to the sea, everyone should be free. From the river to the sea, everyone should be free”.
Sa Dror Freiler i sitt bejublade tal på Odenplan och inskärpte hos alla demonstranterna:
– Jag glömmer att det finns saker som faktiskt, är ännu viktigare än ord och det är direkt stöd för Palestina i Gaza. Vi måste samla pengar, saker, vi måste hjälpa alla, att bygga Gaza på nytt för att vi inte kan låta förstörelsen råda. Tack så mycket.