Vem går segrande ur USA & Israels krig mot Iran?

En vapenvila som utlystes av Trump som hänger på en skör tråd.

Vem går segrande ur USA & Israels krig mot Iran?

 

Av Wofnon (Kuba)

 

Låt oss börja med det allvarliga: En andra Mossad-agent hängdes efter en vederbörlig process i Teheran. Iranska säkerhetsstyrkor har hittills tillfångatagit häpnadsväckande 4000 (Quislingar) Mossad-agenter

 

Drönar-attackerna, morden på iranska personer i deras hem, planteringen av improviserade explosiva anordningar på vägar och störningarna av de väpnade styrkornas rörelser paralyserade, praktiskt taget landet under de första 48 timmarna av Israels anfallskrig.

 

Iran har svarat, men mitt i nyheternas hetta finns det redan artiklar som antyder ett slags samband.

 

Den första, NYT: New York Times:

 

·        Iran samordnade attacker mot den amerikanska flygbasen Al Udeid i Qatar med qatariska tjänstemän och gav förvarning om attacker för att minimera förluster, enligt tre iranska tjänstemän.

 

·        Iranska marinstyrkor i Hormuzsundet avvärjde ytterligare tre oljetankfartyg med kopplingar till USA och Israel idag, måndag.

 

·        Hittills har de stängt luftrummet för Bahrain, Qatar, Förenade Arabemiraten och Kuwait. Flera militära baser och flygbaser har blivit måltavlor.

 

·        Denna operation har blivit så telefonerad (varnad i förväg) att den kommer att stanna här.

 

·        Iran avfyrade vanliga missiler, varken hypersoniska eller ballistiska. Vid 14-tiden twittrade till och med Trump själv att Qatar skulle attackeras, att GPS:en stördes, etc., etc., etc.

 

 

Ärligt talat tror jag att det stämmer. Vad Yankees gjorde på söndagen var ett militärt fiasko; i medierna påstod de motsatsen.

 

Iran borde fokusera på Israel; det är det som är försvagat, och det är de som vill avsluta kriget som de startade.

 

Qatar hävdade att dess luftförsvar hade skjutit ner alla missiler som Iran avfyrat. Regeringen hävdade att det inte fanns några incidenter eller dödsfall till följd av attacken.

 

Iran hävdade i sin tur att de använde samma antal missiler för att attackera Al Udeid-flygbasen som de bomber som USA använde för att attackera iranska kärnkraftsanläggningar (tydligen 14).

 

Om USA svarar, vilket jag inte tror, kom ihåg att efter mordet på Suleiman förstördes två amerikanska baser i Irak, men de förvarnades också. Perserna behöver alla sina styrkor mot sin omedelbara fiende. Jag sa att Iran kommer att svara militärt i det ögonblicket, inte via media. För närvarande har de visat dem att de (USA) är inom räckhåll, och att nästa gång kommer det ingen varning.

 

 

TRUMP VILL INTE HA YTTERLIGARE militär inblandning i Mellanöstern, sa en högt uppsatt tjänsteman i Vita huset till CNN efter Irans attacker mot en amerikansk militärbas i Qatar. Trump-administrationen förväntade sig att Teheran skulle hämnas, sa han.

 

”Vi visste att de skulle svara. De hade en liknande reaktion efter Suleiman”, sa tjänstemannen och erinrade sig mordet på IRGC-chefen 2020 av amerikanska styrkor.

 

Han noterade också att enligt preliminära uppgifter, missade missilerna som Iran avfyrade på måndagen sina mål.

 

Som CNN-källan noterade är Trump villig att eskalera situationen ”om det behövs”. Han förväntas diskutera situationen med nationella säkerhetsrådgivare idag.

 

Vilka förlorade? Den sionistiska staten från alla sidor. Nu fortsätter striden mellan USA:s Israel och Iran.

 

Så långt kubanen Wofnon.

VAD ÄR SLUTSATSEN?

 

Att Trumps upphaussade bombningar av tre kärnkraftverksanläggningar blev ett fiasko.

Att Israel inte har lyckats att varken försvaga den iranska motståndsviljan och i stället vad det verkar har stärkt den nationella känslan av att försvara nationen Iran mot två fiender i en (1).

 

Wofnon tar även upp det frapperade intrycket av de första 48 timmarna av Israels angrepp, att den sionistiska statens underrättelseorgan, Mossad gick till aktion som ”den interna aktören i Iran”, där 4000 mossadagenter har gripits och där minst två som greps med händerna i syltburken (en stor arsenal av drönare) har avrättats.

 

Nu återstår 4000 som ska ställas inför rätta. Där finns säkert delar av den av USA och Israel finansierade och uppbyggda ”Regimbyteopposition” som vi har sett i Nicaragua och Venezuela som när de får grönt ljus attackerar.

TUSENTALS offer för den hemliga politiska polisen i SAVAK:s
tortyrkammare. SAVAK upplöstes 1979.

Gårdagens monarkister vädrar morgonluft efter Trumps uttalande om "regimförändring i Iran".

I lördags såg vi tre iranska fraktioner som plötsligt, efter 20 månaders sionistiskt folkmord i Gaza/Palestina plötsligt ville delta i Palestinademonstrationen från Odenplan till Gustav Adolfs Torg. Men arrangörerna inskärpte redan vid Odenplan, att deras inbördes tvister får de avgöra på annat håll och att flaggor och banderoller skulle tas bort från demonstrationen.

 

– Vi demonstrerar mot folkmordet i Gaza och Palestina. Vill ni demonstrera, visst, men sök då polistillstånd och gör det på en egen dag och annan plats, underströk Sami Sulimani, från den Palestinska Arbetsgruppen.

 

För reaktionen i Sverige och på Rosenbad eller Marieberg väntar bara på tillfället och förevändningen att inte bara anklaga ”Odenplan” för antisemitism, utan även anklaga dem för att vara ”en svensk sektion av mullornas regim i Teheran”.

 

Det räcker att se den pinsamma följetongen i SvT och medierna om ”hur regimen i Iran använder sig av gängkriminella för att attackera israeliska ambassaden”, ett medialt spektakel som kollegorna utnyttjas till samtidigt som de mörkar att 253 av deras palestinska kollegor har mördats av den israeliska ambassadens Patron i Tel Aviv.

 

Två av de tre iranska fraktionerna i Stockholm blev euforiska över den israeliska inledningen av kriget och bombningarna av Iran och Trumps flagranta krigsbrott mot folkrätten. De har den naiva tron och illusionen att den iranska regeringen skulle falla.

Från 1941-1979 regerade "USA:s man i Iran" en av världens värsta förtryckarregimer som störtades av miljoner iranier 1979.

Ett av offren för den hemliga politiska polisen SAVAK som upplöstes 1979.

 

När Palestinademonstrationen passerade Kungsträdgården i lördags stod de där, de iranska monarkisterna som drömmer om att deras Shah Mohammad Reza Pahlavi, ”USA:s Man i Iran”, fram till 1979, som höll diktaturen under armarna med hjälp av SAVAK, den hemliga politiska polisen som får Gestapos värsta aktioner att blekna, monarkister som nu vill få USA och Israel att gå in i Iran och jämna vägen för ”prinsen”, som naturligtvis återfinns i USA där han kallade till presskonferens i förrgår och uppgav att han har en provisorisk regering redan klar [1].

 

I Stockholm utlyste en brokig samling av övervintrade trotskister med flera påstådda ”antiraster” till ett möte på Medborgarplatsen till ett klockslag som sammanfaller med slutet av Palestinademonstrationen på lördag och där ”mullvadarna” tror att de ska få delar av människorna att traska dit efter Gustav Adolfs Torg till de som betraktas som femtekolonnare i direkt eller indirekt tjänst hos duon Netanyahu & Trump.

 

Håll distans, kamrater, eller som de 5000 strejkande gruvarbetarna i Norrbotten sa i december 1969:

”Motståndaren är välorganiserad”!

 

Dick Emanuelsson

 

 

 

Europa kräver tystnad från offret samtidigt som de applåderar angriparen

 

Europa kräver tystnad från offret samtidigt som de applåderar angriparen

 

Av Javier F. Ferrero, 2025-06-23 (Spanish Revolution)

 

Medan Trump bombar kärnkraftsanläggningar uppmanar Berlin, Paris och London Iran att inte försvara sig. Bödeldiplomatin fortsätter.

 

DUBBELMÅL AV MAKTKRAV SOM FÖRUTSÄTTER DEMOKRATI

 

Ingen deklaration återspeglar Europas moraliska förfall bättre än den som undertecknades i söndags av Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Tre regeringar som påstår sig försvara internationell rätt har uppmanat Iran – ja, det bombade landet – att inte destabilisera regionen. Och de gjorde det bara timmar efter att USA, under Donald Trump, attackerade minst tre iranska kärnkraftsanläggningar i vad officiella medier beskrev som en ”förebyggande åtgärd”. De nämnde ingenting om internationell rätt. De nämnde inget om suveränitetskränkningar. De ställde inga krav på Washington. De krävde helt enkelt att Teheran inte skulle svara.

 

EU ber det angripna landet att inte reagera. Inte ett ord till angriparen.

 

De kallar det ”diplomati”, men det stinker av servilitet. I stabilitetens namn stöder Europa, att ett land avfyrar missiler mot ett annat och kräver att offret ska utstå slaget i tystnad. Det finns inget mer groteskt exempel på senare tid. Inte ens 2003, när Aznar, Blair och Bush fabricerade falska bevis för att invadera Irak, sågs en sådan uttrycklig underordning. Idag begränsar sig Berlin-Paris-London-trion till att be Iran att inte agera, utan att fördöma sin atlantiska partners krigshandling. Språket har blivit så meningslöst att aggression kallas ”försvar” och inneslutning ”destabilisering”.

 

Det gemensamma uttalandet nämner inte att attacken följde på en eskalering provocerad av Israel, med USA:s godkännande, där Säkerhetsrådets resolutioner upprepade gånger har brutits mot. Inte heller nämns de civilas död, stängningen av Hormuzsundet eller de hundratusentals som fördrivits av konflikten. Det upprepar bara mantrat: ”att förhindra kärnvapenspridning.” Ett mantra som döljer det verkliga motivet för denna offensiv: att upprätthålla militär och ekonomisk kontroll över Mellanöstern.

 

INGEN FRED, INGEN RÄTTVISA:
ENDAST IMPERIELL ORDNING

 

I årtionden har Iran framställts som det absoluta hotet. Det spelar ingen roll att Israel besitter odeklarerade kärnvapen. Det spelar ingen roll att USA ensidigt bröt mot kärnvapenavtalet från 2015, eller att Trump drog sig ur det för att sabotera alla möjligheter till en överenskommelse. Det viktiga är att Teheran inte vågar svara. Att missilerna bara går i en riktning.

 

Den fred de predikar är en kolonialfred: försvara dig inte, vi bestämmer när du dör.

 

På mindre än en månad har den brittiske premiärministern Keir Starmer och Frankrikes president Emmanuel Macron gått från att fördöma det ryska våldet i Ukraina till att med sin medskyldiga tystnad applådera amerikanska attacker i Iran. Och ändå har dessa varit attacker mot kritisk infrastruktur, inte påstådda upprorsbaser. Civila kärnvapenanläggningar, av vilka vissa fortfarande är i drift. Om den iranska regimen hade gjort detsamma mot amerikanska anläggningar, skulle vi redan vara i öppet krig. Men när bombningen undertecknas av Washington kallar de det ett ”budskap om fasthet”.

 

Hela den västerländska medieapparaten har gått in i automatläge. Förstasidor rättfärdigar aggressionen som en ”taktisk respons”. Experterna insisterar på att Iran inte får falla för provokationen. Samtidigt stiger aktiemarknaderna, oljepriserna stiger och investeringsfonder firar. Det är samma gamla cykel: ett hot skapas, en attack inleds, inneslutning krävs från det bombade landet och vapen säljs till det anfallande landet. Krigsbranschen kräver fiender. Och väst är upptagen med att tillverka dem med kirurgisk precision.

 

Europa har ingen utrikespolitik.
Det har transatlantisk lydnad.

 

Och den lydnaden, den här gången, kan bli dyr. För om Iran svarar – och allt tyder på att de kommer att göra det – kommer konflikten att expandera. Inte för att Teheran vill det, utan för att de systematiskt har blivit trängda i ett hörn. Och för att de som kräver lugn idag är samma som sådde kaos igår. Tyskland, Frankrike och Storbritannien förhindrar inte ett krig: de legitimerar aggression. Med sin tomma retorik och sin automatiska anpassning till amerikanska intressen överger de varje princip om geopolitisk balans. Och de gör det klart att det i den kejserliga ordningen bara finns en rätt: den starkastes.

 

Ingen borde bli förvånad om Iran slutar lyssna på europeiska vädjanden. För fred byggs inte genom att kräva tystnad från de attackerade samtidigt som man täcker över angriparens förväntningar. Den byggs med rättvisa, sammanhållning och minne. Och det finns inte längre ett spår av det i Bryssel.

Översättning: D.E.

Källa: https://spanishrevolution.net/europa-exige-silencio-al-agredido-mientras-aplaude-al-agresor/

Svenska delegationen från ”MARCH TO GAZA” nådde inte fram, men ger inte upp

 

Video: https://dai.ly/k2upm72IvCTpcHDiKT6
Lägg inte munkavel på palestinier i Sverige och kom inte till Odenplan, räddhågsna politiker om ni inte vågar stå för det ni säger, var budskapet från de fyra från Egypten hemkomna modiga kvinnorna. FOTO: DICK E.

Svenska delegationen från ”MARCH TO GAZA” nådde inte fram men ger inte upp

Av Dick Emanuelsson 

Tillbaka på Odenplan hälsar Sofia Johansson miljöpartisten Daniel Helldén:

– Jag märkte två stycken väldigt underliga saker som hände här i Stockholm förra veckan. Däribland en politiker som ångrade att han var här med oss (den 14 juni). Du har inga genuina intentioner. Du har inte här att göra. Vi kan klara det utan dina falska sympatier.

Och en känga fick också Oxfam och etablissemangets arrangörer den 17 juni:

– Oxfam, som har rapporterat om Svälten sedan Dag 1, och tycker att (först) efter nästan 20 månader att det är bra att ”Dra den Röda Linjen för Gaza”, men att man inte får nämna Palestina, det tycker jag är väldigt konstigt. Att inte kunna säga ”From the river to the Sea”, och lägga munkavel på Palestinier i Sverige, det gör man inte!

Sami Suliman: ”Antalet mördade palestinier i Gaza stiger varje dag!
Video: https://dai.ly/x9lrfg2

 ”Deras rättigheter är våra skyldigheter”! Hassan Al-Hasnawi (Amnesty International): Video: https://dai.ly/k3H60m0HreNogxDiKTa

 

ODENPLAN / 2025-06-21 / Hundratals, om inte tusentals människor från hela världen anlände till Egypten i mitten av juni för att inleda karavanen i Sinaiöknen vad de kallade för ”March to Gaza”. Målsättningen var att visa de 2,3 miljonerna instängda palestinierna att de inte är ensamma och övergivna utan att världens folk står med dem. Samtidigt var det en politisk markering inför folkmordets arkitekter och bödlar att alla dess brott registreras och kommer att utkrävas rättvisa och straff.

Det var fyra bestämda kvinnor som äntrade ”Flaket” i lördags på Odenplan och berättade om sina upplevelser i Egypten inför ett tusental stockholmare som, trots att det var för Svenne den nästan heliga Midsommardagen ute i skärgården eller på landet, hade slutit upp för att inte låta den sionistiska lobbyn i Sverige känna skadeglädje. Det blev därför den 81:a lördagen av oavbrutna demonstrationen organiserad av den Palestinska Arbetsgruppen i Stockholm sedan oktober 2023.

Anna Fransson, en av de fyra i Egypten på Odenplan. FOTO: DICK E.

Anna Fransson: Kairos maskopi

– Vi står här idag, stärkta, arga, men också beslutsamma. Vi reste till Egypten för att nå Gaza, men också för att sätta press på Israel och på världssamfundet. Vi försökte nå Gaza till fots, via sjön, via båt och via en stor bilkonvoj. Men vi tilläts inte passera. Den egyptiska regimen visade tydligt att den står i maskopi med västvärldens tystnad. En del av det maktapparat som backar upp en folkmördarstat. Men det egyptiska folket står för Palestina, precis som vi med det svenska folket.

– Trots att vår marsch var fredlig och laglig, behandlades vi där som brottslingar. Vi blev förföljda, deporterade, fråntagna våra pass. Vissa av oss blev utsatta för våld. Många i vår delegation klarade oss, för vi höll våra keffes gömda – våra Palestinaflaggor, nedpackade i våra väskor. Vi låtsades vara turister i en militariserad stat vi helst inte vill stödja. Vi viskade ”Free Palestine”, när vi inte kunde skrika det.

– Det säger något om rädslan dessa regimer har för solidaritet. Varför annars stoppa en fredlig marsch? De vet att vi är många. Det spelar ingen roll vilka hinder de lägger i vår väg. Vi kommer fortsätta och vi kommer, inte bara på det här sättet, hitta tusen andra sätt att nå fram till Gaza, sa Anna Fransson och lämnade mikrofonen till:

Vänsterns och palestinarörelsens riksdagsledamot, Lorena Delgado Varas som inte hukar när den sionistiska lobbyn laddar om. Dessvärre fick hon inget stöd när hon som bäst behövde det av sin partiledning. FOTO: DICK E.

Lorena Delgado: Övergivna patienter i Kairo

– Några av oss mötte människor från Gaza på sjukhus och mottagningar i Kairo. Patienter som tagits dit av Världshälsoorganisationen (WHO), men sedan övergetts. Barn och vuxna utan ben, utan armar, utan vård, utan hjälpmedel. Cancerpatienter som väntat i månader på behandling. Barn utan skolgång under folkmordet i Gaza och fortfarande utan skolgång i Egypten.

– Vi mötte palestinier som suttit fängslade i israeliska fängelser i årtionden. Nu fast i Egypten, förbjudna att återvända hem. De berättade om tortyr, övergrepp, kidnappningar. Men deras största oro är de som är kvar. De bad oss; ”snälla prata om de palestinska kidnappade barnen”! Deras största dröm, att få återvända, oavsett om hela Palestina ligger i ruiner, så vill de tillbaks till Gaza.

– Vi kom hem samlade, vi kom hem stärkta och vår marsch fortsätter här med er. Det här är bara första upplagan av ”MARSCH TO GAZA”. Vi kommer att segla, vi kommer att demonstrera, vi kommer att marschera tills Palestina blir fritt från blockad, ockupation, apartheid, folkmord.

– Först ska vi befria Palestina och därefter ska vi befria världen. Länge, leve Palestina! slutade riksdagsledamoten som sparkades ut från sin riksdagsgrupp av sin partistyrelse på grund av sin konsekventa hållning mot folkmordet och för Palestina. Undfallenheten från partiledningen inför det Judiska Centralrådet och dess ursäkt till detta och den Svenska Kommittén mot Antisemitism, en medial grundbult i den svenska sionistiska lobbyn för folkmördarstaten, är inte bara pinsam, den är en politisk häpnadsväckande händelse som har väckt revoltkänslor bland partiets gräsrotsmedlemmar.

Och på det temat talade Sofia Johansson:

Sofia Johansson, tagen som de övriga tre efter resan till Egypten, men full av stridskraft mot folkmordet och moraliskt förfallna politiker. FOTO: DICK E.

Politiker som förlorade all moral och respekt

– Jag ville komma hit (till Odenplan) när vi var där nere. För när vi satt på våra hotell var vi rädda för att gå utanför dörren. Vi var rädda att träffa varandra, vi var i smågrupper. Och vi var rädda för att prata.

– Däremot så märkte jag två stycken väldigt underliga saker som hände här i Stockholm förra veckan. Däribland en politiker som ångrar att han var här med oss. Jag vill säga till den politiker som vill stå på denna scen och tycker att det är lämpligt att nämna 7 oktober, nästan två år in på ett folkmord; ”Du har inga genuina intentioner. Du har inte här att göra. Vi kan klara det utav dina falska sympatier”!

– Den andra saken, Oxfam, som har rapporterat om Svälten sedan Dag 1. Och tycker att efter nästan 20 månader att det är bra att ”Dra den Röda Linjen för Gaza”, men att man inte får nämna ”Palestina” [¡SIC!], tycker jag, är väldigt konstigt. Att inte kunna säga ”From the river to the Sea”, och lägga munkavel på palestinier i Sverige, det gör man inte!

– Vi satt där nere och var förbannade och kunde inte skrika så jag gör det här idag! dundrade Sofia Johansson och möttes av lördagens starkaste applåder mot en opportunism och falsk solidaritet som miljöpartiets språkrör och riksdagsman Daniel Helldén visade genom sin ursäkt till den Svenska Kommittén mot Antisemitism, för sitt deltagande på Odenplan den 14 juni 2025.

Den andra kängan som Johansson utdelade var mot arrangörerna för Manifestationen arrangerad av ”etablissemanget”, bland dem det av stater finansierade Oxfam och det antikommunistiska Centret som skamfullt har tagit namnet av den i Sverige skjutne statsministern, som inte backade för att sätta sig ned och prata med ALLA för Fred och Nedrustning. Därför hatades han av folkens fiender.

Helldéns agerande röner inget annat än förakt, och ingen kommer längre att ens hysa respekt inför den ursäkt han gav till den sionistiska lobbyns aktörer i Sverige.

Sara Skogsberg, outtröttlig i solidariteten med Palestina. FOTO: DICK E.

Sara Skogsberg: ”ledstjärna och hjältar”

– Den inställningen (som Sofia gav uttryck för) kände vi där. Vi var faktiskt bakbundna av en militärregim. Men vi vill tacka er för ert stöd i en hopplös situation. Den starka militära kraft som sattes in för att stoppa oss talar högt om Egyptens köpta och medskyldiga regim. Men jag kan vittna om att det egyptiska folket är starka i sin solidaritet med sina bröder och systrar som lider och utplånas. Men kom ihåg, de lever i det förtryck vi fick smaka på.

– De är inte fria att uttala sin mening eller uttala sitt stöd. Min vän Sofia konstaterade att egentligen är den palestinska befolkningen det enda folket som verkligen är fritt. De har vägrat sälja sin folksjäl och sin längtan efter frihet. De är vår ledstjärna och våra hjältar.

– Vi kom inte fram till vårt mål, men vi har visat världen vår hängivna kamp. Med risk för egen säkerhet gick vi dit och vi ger inte upp. Kampen fortsätter! Befria Palestina!

Och Lorena fyllde på:

– Vi behöver eskalera våra aktioner. Alla aktioner är välkomna. Vi behöver verkligen få fler och fler att engagera sig i Palestina och med oss. Det är barn som står med obehandlade sår i Egypten. De behöver vårt stöd. Vi behöver få dem hit till Sverige. Nu! Vi behöver få patienter från Gaza till Sverige. Vi kan inte lämna dem och dö i Egypten!