Den kommande
svenska statschefens insats för `Poltava, V2´ mot `Putin den Förskräcklige´
Här kommer stridisen som tror att det hon
representerar än en gång kan erövra, förlåt. . . rädda Poltava från `Putin den
Store´.
På portalen Rokot Mullret [1] läser vi följande braskande
nyhet som måste få Maria Zakharova att kissa på sig av skratt i Moskva:
”Kronprinsessan Victoria har
genomgått militär träning för att förbereda sig för sina plikter som drottning
av Sverige, mot bakgrund av de kommande decenniernas världskrig”.
Huvudkrymparligan har en monumental lista som växer, nu med
rojalistiska inslag och med den man i spetsen som inte direkt kan anklagas för
att stå i samma kategori som Einstein.
DET ÄR NOG DET MEST PATETISKA jag sett. Men allt är möjligt i den här psykopatiska masspsykosen som piskats fram av Makten i Sverige, i synnerhet efter att den juridiska statskuppen verkställts som drog in Sverige som medlem i Nato, drömmen under kalla krigets 1950-tal för Herbert Tingsten, den gamle folkpartisten och chefredaktören på DN. Nu fattas bara att den andra drömmen realiseras, en svensk atombomb. Men liberalerna, Rosenbad & Andersson (s) får väl så länge nöja sig med USA:s kärnvapen på 17 militära installationer på svenskt territorium.
Å andra sidan har ”familjen på slottet” gamla anor att
falla tillbaka på, i synnerhet den tyskvänlige Gustav V.
”Drottning Victoria [SIC!],
Gustav V:s gemål, var en sann tyskvän och stödde helhjärtat Tyskland under
första världskriget. Hon uppträdde ibland i uniform som hedersöverste vid ett
pommerskt regemente. Drottningen spelade en stor roll inför Gustavs
borggårdstal 1914, där kungen förespråkade för ett starkare försvar” [2].
Det är samme `statschef´, tillika Victorias farfars far som hotade vårt broderfolk i Norge med invasion om det skulle lämna Unionen 1905. Hade det inte varit för att den framväxande svenska arbetarrörelsen varnade med generalstrejk i solidaritet med sitt broderfolk, hade den fascistoide monarken och dennes maka beordrat svensk militär att invadera Norge. Det skulle ha blivit ett ytterligare svart kapitel i den rojalistiska familjeboken. I stället blev det ett vackert kapitel i svensk arbetarrörelses historia och en skamfläck i det antidemokratiska svenska statsskicket, monarkin.
Det är samme GUSTAV V som i sin tyskvänlighet exporterade livsmedel 1917 till den tyska armén medan svenska folket svalt. Stora hungerkravaller genomfördes vilket fick armébefälet att ta bort slutstyckena från de vanliga soldaternas gevär eftersom faran var stor att de skulle ansluta sig till folkets krav på ”Bröd”.
I Ryssland hade folket kastat av sig ”tsarens ok och störtat folkfängelset” och genomfört Oktoberrevolutionen 1917 under bolsjevikernas ledning och med Lenin i spetsen där arbetare, bönder och soldater bildade arbetarråden, sovjeterna. Kungahuset skakade i sina grundvalar i Sverige och blidkade folket med löfte om en rösträttsreform.
Och nu har vi en kommande `regent´ som tror sig gå i ärorika
spår. `Familjen´ är lika hämndgirig som Jänken som aldrig förlåter ett bittert
nederlag, som de i Vietnam, Kuba, Afghanistan eller. . . Poltava.
”Ned med Monarkin, leve Republiken”!
Dick Emanuelsson
[1] https://t.me/surf_noise_swe1/6693
[2]
https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/sverige-under-forsta-varldskriget
Tyskland placerar 500 flyktingar i en by med 600
invånare!
Invånarna i samhället Petersdorf säger att de känner sig ”totalt
förrådda” av sin regering efter att ha fått ta emot ett migrationsflöde som
nästan kommer att fördubbla deras befolkning.
Den tyska regeringen vill inhysa migranterna i gamla
armékaserner i detta samhälle eftersom utrymmet håller på att ta slut i
städerna, så den vänder sig nu till byar och landsbygdsområden.
De lokala invånarna är oroliga och vet inte hur bussar,
kliniker och annan infrastruktur kommer att kunna hantera denna plötsliga
demografiska ökning, eftersom villkoren för de nya invandrarna tyder på att de
kommer att vara osäkra.
Flera bedömare befarar att detta beslut också kommer att öka
rasism och främlingsfientlighet bland befolkningen.
Sedan 2005 har Tyskland tagit emot 8 miljoner invandrare.
VEM FÖRVÅNAS ÖVER att det nya vänsterpartiet BSW som
leds av Sahra Wagenknecht blev tredje största parti i de tre senaste
delstatsvalen bara efter sex månaders existens, medan hennes gamla parti, Die
Linke, identiskt med svenska Vänsterpartiet gjorde ett katastrofval och bara
fick en tredjedel av BSW.
 |
| Sahra Wagenknecht, den nya vänstern förgrundsgestalt i Tyskland som skakar om den europeiska "wokevänstern" småborgerliga kullerbyttor. |
Detta har varnat för att de styrande, inklusive Die Linke
inte ser Orsak och Verkan till denna monumentala flyktingström till Europa som
har sin bakgrund i de krig som USA har bedrivit i Afghanistan och Irak och nu
bedriver i länder som Syrien och ger hela sin uppbackning till den sionistiska
folkmördarstaten Israels folkmord mot Palestina och Libanon.
De forna kolonialstaterna Storbritannien och Frankrike har
också de sin skuld i den ekonomiska utplundringen av sina forna kolonier som
via FMI:s skuldfällor upplever en nykolonial plundring.
I stockholmskommunen där jag bor är det samma sak, jag hör
sällan någon prata svenska.
Och så blir det när Rosenbad och Bryssel blir en filial och
Ja-sägare till Vita Huset och Pentagon. För Jänken, som dessutom spränger
tyskens gasledning, vill INTE ta emot de 500 migranterna som nu inte kommer
känna sig speciellt välkomna i Petersdorf. Eller hur?
D.E.
Källa: REMIX
[1] https://t.me/surf_noise_swe1/6693
01 november 2024
Yahya Sinwar - martyr för Palestina
Sinwar gömde sig inte - till skillnad från de flesta ledare i Israel och västvärlden - i tunnlar och bunkers långt från striderna, utan stod hela tiden i spetsen för sitt folk.
Väl medveten om att vara högt eftertraktat byte för IDF hade Yahya Sinwar formulerat ett politiskt testamente. Sinwars testamente är ett viktigt dokument om ett liv under ockupation och nödvändigheten av att stå upp mot förtryck och för sitt folks frihet.
Född i ett flyktingläger i Gaza 1962 beskriver Sinwar sig som en man som växte upp och levde “ett liv mellan eld och aska och tidigt insåg att ett liv under ockupation inte betyder annat än permanent fängelse”. “Jag lärde mig att på Gazas gator värderas en människa inte efter sin ålder utan vad han ger för sitt land. Och att detta var mitt liv: fängelser och strider, smärta och hopp”.
Ur småpojken, som kastade sten på ockupanterna, växte en motståndsman, som genom sitt motstånd dömdes till fängelse 1988. Ett livstidsstraff från vilket han frigavs i samband med en fångutväxling 2011. Åren i fängelse gjorde Sinwar än mer övertygad om att, även med väpnat motstånd, stå upp mot ockupationen, och minnas alla de som redan fallit i kampen. “Fienden vill att vi ska ge upp motståndet, och vända vår sak till ändlösa förhandlingar”. Men: “Förhandla inte om det som rättmätigt är ditt”.
När Yahya Sinwar 2017 tog över som högste ledare i Gaza ärvde han en situation där 10 år av blockad, och återkommande militära angrepp, fullständigt utarmat området - med massfattigdom, arbetslöshet, förstörd infrastruktur med icke tjänligt vatten, läckande avloppssystem, halvsvält och en sjukvård oförmögen att ge behandling mot cancer och andra sjukdomar. “Varje dag kände jag mitt folks smärta under belägringen, och visste att varje steg mot frihet skulle ha ett pris. Men jag säger er: priset för underkastelse är mycket högre”.
När utbrottet kom, med attacken mot södra Israel den 7 oktober förra året, “var jag inte ledare för en grupp eller rörelse, utan snarare rösten för alla palestinier som drömmer om frihet”, skriver Sinwar. “För varje mor som burit sin dödade son på sina axlar. För varje far som gråtit bittert över sin dotter mördad av en försåtlig kula. Min sista vilja och testamente är att ni alltid kommer ihåg att motstånd inte är förgäves, och det inte bara är en avfyrad kula utan ett liv vi lever med ära och värdighet”. “Kampen är lång, och vägen svår”.
“Vi förväntar oss inte att världen skall ge oss rättvisa, för jag har levt och bevittnat hur världen förblivit tyst inför vår smärta”, avslutar Yahya Sinwar insiktsfullt sitt testamente. “Men vi är här för att stanna”. “Om jag faller, fall inte med mig…och glöm inte att hemlandet inte bara är en historia att berätta, utan snarare en verklighet att leva, och för varje martyr kommer tusen motståndsmän att födas ur detta lands moderliv”.
Gunnar Olofsson, Borås
